Sol och 23 grader, 9 Januari i Córdoba. Det kan inte bli bättre. Jag njuter för fulla drag.
Jag kan inte få nog av Córdoba.
Jag träffade på en dam i 70 års åldern och hon pratade oavbrutet på franska. Hon ville bara berätta hur underbart det är i Córdoba om man är intresserad av att ta fina kort på byggnader. Hon visade även på de olika sevärdheter som hon hade fotograferat. Hon förklarade för mig på franska att det fanns så mycket mer att se. Jag svarade på den enkla spanskan jag har lärt mig under årets lopp och tyckte att jag såg en nick då och då. Ja, visst kan man göra sig förstådd. Eller så förstod hon inte ett ord vad jag sa.
Den franska damen har alldeles rätt för sig. Visst finns det fina, färgsprakande byggnader.
I den gamla delen av Córdoba så finns det väldigt mycket kvar från den moriska perioden. Man kan märka det på de färgrika byggnaderna, många nordafrikanska restauranger som är utspridda i gränderna, även säljs handgjorda smycken i guld och silver som är från den moriska perioden och färgrikt keramik. Det känns som man har hamnat i Marocko.
En dag på stan hela dan gör vem som helst helt slut. Vem har sagt att det är jobbigt att gå på stan och fönstershoppa? Jag tycker man glömmer både tid och rum när man går runt i en ny stad och måste ta in alla nya intryck och miljö. Här är jag en turist bland alla andra turister. Visst är det skönt att bara vara anonym. Det blev verkligen bara fönstershopping.
Här under apelsinträdet sitter Ferdinan och vilar sig på bänken en ljuvlig dag som denna i Córdoba.