The Parque Maria Luisa is a large green space to the south of the city centre, close to the river
with hundreds of exotic trees lining shady avenues, and historic, fairytale buildings, with exotic touches provided by colourful tiled benches, and Moorish fountains and pools.
Den där exotiska krukan/urnan skulle passa på vår altan .....
The park was the site of the Expo 29, which had Plaza de España as its centrepiece.
Large enough never to feel crowded, the park is a delightful place for a quiet stroll, a kids' runabout, or romantic horse-and-carriage or boat ride.
Taking a horse and carriage is a great way to see the shady avenues of the park; a more energetic option is a bike for four with sunshade - the front seats have belts to strap wriggly young children in safely. You can find them in the road opposite Plaza de España.
History and Expo 1929
Vilken underbar växtlighet. Nu blommar Sevilla. Det är varken för varmt eller för kallt att gå omkring och strosa omkring.
Jag satte mig ned på en av stenbänkarna och åt mitt äpple...
Det var nästan så att jag fick leta efter en ledig plats i solen....
Så gick ju blickarna såklart mot duvträdet... Det gick inte att undvika de vita fåglarnas ljud...
Ändernas tiggande efter något ätbart var mig inte heller så främmande. Jag slängde till dem några bitar från mitt nästan uppätna äpple....
For all its old-fashioned grace, Seville was one of the most forward-looking and progressive cities of Spain during the earlier and latter part of the 20th century.
In the early 1900s, the government decided to put on a universal exhibition - the Exposicion Ibero-Americano, to boost morale after the loss of Spain's colonies in the late 19th century, and to promote Andalucia's industrial expertise.
Vad tror ni kan detta trädet vara från början av 1900-talet. Vilka utbredda, tjocka rötter. Stammen talar för sig själv tycker jag...
Om jag nu visste vad det var för träd....
The event was originally scheduled for 1914, with the chosen site as the Parque Maria Luisa, the huge expanse of Palacio San Telmo's grounds.
Här såg jag mitt absolut första vårtecken.
Vad jag har hört så håller ett svanpar ihop tills de dör. Är det sant så är det ju fantastiskt. I dagens samhälle kan man ju inte skryta om att alla människor håller ihop med en och samma partner. Om jag säger så här.. Idag är det ytterst ovanligt.
The estate was left to the city by the palace's late occupant, the Infanta Maria Luisa Fernanda, the Duchess of Montpensier
and converted into a public park by French architect Jean-Claude Nicolas Forestier. It was a magnificent and unusual setting for Expo 29.
Vid ett senare inlägg visar jag mer av den stora parken som sträcker sig nästan till Universitetet och ligger väldigt nära centrala Sevilla.
Från Melia Lebreros var det betydligt längre avstånd, men en trevlig promenad att gå.
Allt har ett slut även för denna gång i ett ljuvligt Sevilla....