Gick och strosade nere vid norra hamn i Luleå.
Jag tror det har gått sämre för sommarfärjan detta året pga det dåliga vädret. Synd!!
Som sagt det var en hel del passagerare som steg på båten.
Pumpa läns....
Häre vid norra hamnen ligger även Bistro bar brygga.
En stillastående båt som serverar mat och dryck.
Härligger även andra fina restauranger såsom:
Hemma Gastro MatBar. Har inte varit där ännu, men det blir kanske till helgen. Det ser väldigt mysigt utmed Luleälv.
En annan mysig restaurang liggandes just intill älven. Så är det fullt på det ena stället tar man det andra....
Sedan om man så vill kan man se på teater. Jag har inte varit på teater sedan......skoltiden.
Här får jag nog plats och ett antal fler rumpor....
Härligt med att vara barn att inte tänka på någonting annat än sig själv....
Här finns mycket gott att välja på. Delikatesser.
Jag ska bl.a köpa lite torkat renkött här.
Innan solen kom med ett leende så njöt jag av miljön på Espresso house och dess miljö.
Det är som att sitta i någons vardagsrum.
Nu vill jag även hylla min pappa på hans födelsedag.
Grattis och ha en jätte mysig dag ×0×0
Hurra, hurra hurra.........
Tänk vad tiden går fort.
Det känns som det var igår när vi bodde i Sarnia, Ontario.
Vilken natur och vilka människor vi lärde att känna. Vi bodde utmed Marinan och hade golfbanan framför oss. Helt underbart!!!
Som ni kan se så ser ni mina fina flickor på bilden och Kanadagäss.
Gäss fanns det mängder av och även i parken som vi var tvugna att gena på väg till skolan. Det var alltid en börda att gå i gräset utan att gå i gässbajs som var täckt nästan över hela parken. Usch!!!
Då var längtan stor när snön täckte hela parkens yta och snö var det gott om.
Sarnia låg inte så långt ifrån den amerikanska gränsen. En timme ifrån Detroit. Sommaren i Sarnia var väldigt varm och Vintern väldigt kall. Såklart när sjöarna frös på så åkte de flesta skridsko på isen.
Så var det.
Icehockey or Figure skating.
Camping in Canada.
På skylten stod det: Beware of the bears!!
》》》》》》》》》》
Då fick man välja att förvara maten högt eller i bilen om man nu ville vara på sin säkra sida. Vi såg inga björnar men hörde däremot tvättbjörnar festa på grannens mat.
Vi hade en jätte mysig helg tillsammans.
Det är minnen.
Här matade jag änderna och de var inte alls skygga. Det fanns även sköldpaddor. Vi bodde på en jätte fin plats med en fin vy.
Denna bild är så avslappnad och härlig på tjejerna som delade säng i deras rum i Canada. Just då var det inget problem att dela rum.......
Ibland undrar jag var den ljuva undomstiden blev av???
Då man inte behövde ta ansvar för någon annan än sig själv. Bara det kunde vara jobbigt ibland. När pengarna skulle räcka en hel månad och tiden bara stod still.......
Man blev kär många gånger/månad och svävade på moln.....
Men jag skulle inte vilja byta för allt i världen med någon som vad jag har. En snäll och lite impulsiv man som fortfarande tror han är 22 år gammal och mina söta döttrar som idag är bland mina bästa väninnor Min mamma och pappa som jag håller väldigt mycket av och är tacksam för att de är så fräscha och friska för sin ålder. Även en väninna som har haft tålamodet och alltid funnits där i alla dessa år fast jag har bott utomlands i många herrans år. Vi har inte ställt några som helst krav på varandra varför ibland det har gått lång tid emellan vi inte alls hört av oss. Vi har bara fortsatt där vi avslutade. Inga konstigheter alls. Det är väl så det ska vara?????
Thats What I feel for you.
Happy birthday my best friend Anneli
Igår tog jag bussen in till Karlskrona för att träffa min mamma och Isabella innan jag åker tillbaka till Spanien med flyttlasset.
Vi fikade, shoppade, myste i höstsolen och åt en underbar god lunch. Sedan var vi uppe i min dotters och pojkväns lägenhet och busade med katten.
Det är fortfarande barn i denna gosiga kisse. Hon är en riktigt liten buskatt!
Det var en lyckad dag.........
Förutom att slutet på dagen var av en liten besvikelse på Blekingelänsbussar.
Jag hade beslutat mig för att åka hem med 2:an klockan 18.15 då en annan buss dök upp som då skulle gå till Jämjö. Jag tyckte det var konstigt dock att den var en kvart tidigare. När jag hade satt mig på bussen så sade busschauffören efter ett tag att det var inte rätt buss utan det kommer en till buss 18.15. Jag gick av.
Där stod jag och två andra personer och väntade i sammanlagt 30 minuter och ingen buss dök upp. Därefter fick vi ta bussen 18.39. Då vi gick av så stod inte 123 där. Den hade precis gått. Där stod vi med lång näsa.
Jag frågade i all hast om det kom fler bussar. Jag fick till svars att han höll inte reda på de andra bussturerna och han var försenad och stängde bussdörren precis framför näsan. Vilken arrogant busschaufför=(
Vi kom inte hem. Problemet är att bussarna går väldigt sällan. Så jag ringde efter min dotter och hon tog sig ledigt från hennes sysslor och skjutsade mig och såklart tog vi med ungdomarna till slutdistans.
Det är så tyvär det ser ut med vår fina kommunikation som ska fungera. Om de bara hade kunnat kommunicera sins emellan och informerat samtliga resenärer och de andra arbetskamrater som hade blivit drabbade. Visst är jag mycket besviken. Tur att det fanns en räddade ängel i nöden.
Tack,Isabella=)=)=)
Dessa bilder är tagna i April när min mamma var på besök
Och jag klagar på min mamma att hon ska ta av sig kepsen vid bordet... Vi hade väldigt roligt när vi skulle fotografera. Jag blir aldrig bra på bild, för jag ska alltid göra en massa grimaser. Varför ska man vara så allvarlig, tänka på att posera i rätta vinklar, le lagom och då man vet att bilden inte kommer att bli perfekt ändå. Då är det bättre att köra på säkra kort. Att spela" Allan" och göra så många tokiga grimaser man bara kan.
Allvarligt???
I Juli månad var vi Rota, dit man bara måste besöka när man är i Andalusien. Vilken utsikt!!
Under rensning av bilder hittade jag supergulliga bilder på mina fina flickor.
Groene Papagaj (stugby) i Holland bodde vi i 1 år. Min lilla prinsessa provar minigolfbanan.
Jennifer bus provar ytterligare om golfbanan duger.
Isabella älskade att leka i jordhögar och hennes mål var att gräva ända ner till Kina tills hon upptäckte att det ända målet hon nådde till var botten av skottkärran.
När Jennifer började att ta sina första( spring)steg i Holland. Jag lovar hon visste inte hur man skulle gå lugnt och stilla utan sprang för jämnan. Så var ju Jennifer som två pågar tillsammans. Hon for fram som Snurre Sprätt.
På Safari Cafe i Holland ska Isabella ta sin första slurk från Pepsin. Törstig Idag??
Lottapåbråkmakargatan
Stora syster & lillasyster= Syskonkärlek
Julmiddag på ett gammalt slott i Portugal. Jag vet inte om Jennifer är rädd eller glad??? Troligtvis bara lite upprymd över tillfället. Isabella står lite blygt och sneglar på mig och undrar när det är hennes tur och ta kort.
Denna bild är helt underbar från Sarnia,Canada. Ett avslappnat tillfälle som blev fångad på bild. The real, cool, Canadian girls.
Gud, vad jag saknar mina töser (kortet är taget i Holland när flickorna var 3 & 1 år) Vi bodde i Bergen op Zoom i södra delen av Holland i ett år. Vi bodde i ett timmerhus på en campingplats/stugby som hette" Groene Papagaj" (Gröna Papegojan). Vi bodde jätte bra. Vi hade naturen bakom hörnet, Lekparker, Restauranger, Golfbana,Tvättstuga, Cafe, Barer och Badhus. Nackdelen var att det låg långt ifrån närmaste by Hoogerheide. Vi hade ju "Forden" (den underbara Forden som man fick putta igång) , så jag körde mycket in till byn om jag skulle handla mat eller till Bergen op Zoom om jag skulle shoppa loss eller gå på marknad. Varje helg hittade vi på olika saker med barnen och åkte till: olika Badpalatser i Rotterdam (vintertid,) den gamla staden Brugge i Belgien för sightseeing, Antwerpen för shopping, Vliesinge och bada ( sommartid), Breda och titta på alla kyrkor, Den Haag (ambassaden) för att förnya våra körkort, Amsterdam och njuta av livet och sist men inte minst till ett stort Tivoli utanför Tilburg.
Jag saknar mina fina flickor
En mor borde inte bo så långt ifrån sina döttrar. Döttrarna borde inte bo allt för långt ifrån sin mor, men inte för nära heller. Mina flickor och jag har alltid stått varandra så nära. Det gör vi fortfarande, men på avstånd och så bor jag i Spanien. Det är bara mitt och min mans val. Inte deras. Barnen är så pass vuxna nu och vi som föräldrar har haft barnen till låns ett litet tag. Vi eller jag har släppt dem fria. Nu är det meningen att barnen ska klara sig själva i samhället och få känna på vad livet innebär att vara vuxen i Sverige. De är vuxna, jobbar,studerar och har partners. Jag skulle aldrig ha hindrat mina flickor att flytta långan väg, även om det hade varit till Kina. Som sagt som föräldrar/förälder äger man inte sina barn och barnen äger inte sina föräldrar. När jag tänker tillbaka i tiden då vi har bott i andra länder, så har min stora uppgift varit att alla i min närhet skulle ha det så bra som möjligt. Ingen skulle ha några bekymmer eller ingen skulle må dåligt. Vi hade bara varandra att förlita oss på. Ingen släkt eller vänner i närheten som kunde hjälpa till och stötta.Ingen att fråga om det skulle krisa sig. På något sätt så har man blivit starkare genom att klara sig själv i ett annat land. Min fina familj. Mina fina flickor som jag saknar otroligt mycket och älskar STORT
Jennifer är minstingen i mina ögon, men är inte så liten på jorden och orden. Hon är en rätt så rapp och kvicktänkt tjej. Hon studerar på Uppsala Universitet. Saknar och älskar min lilla Snurre Sprätt.
Isabella är min äldsta dotter och bor och jobbar i Karlskrona. Hon är en mjuk, lugn tjej och är social och underhållande. Älskar henne såå mycket och saknar är bara förnamnet.
