Calle Cruces
Kategori: Spaniens Sevilla
Calle Cruces
Namnet på denna gata härstammar från korsen som är inbäddade innanför muren/stängslet som det finns sedan
1400-talet.
I slutet av gatan utvidgas den där det finns tegelsten med tre kolumner toppade av två smidesjärnkors som populärt kallas
Golgata av Cruces street (calle).
Anledningen till dessa korsningar beror på av hygieniska skäl.
Eftersom det i ett markant religiöst samhälle hindrade de oönskade nattliga "förbipasserande" från att befria sig i detta område genom att bädda in dessa kristna symboler på byggnadens vägg.
Längst in i grändens slut ligger ett hosteria.
Är vägen lång och smal får du vila på köpet.
Om du tyckte att den andra gatan är smal överträffar den ena gränden efter den andra i ytterligheter.
Här får även brandbilar inträde.
Det hade varit väldigt roande att få se en batastor brandbil passera via denna smala gränd!!
Givetvis vet vi alla att det inte går.
Däremot är den långa styva brandslangen i högsta högg vid beredning av släckning.
Tyvärr får inga andra obehöriga fordon stanna här.
Föruton fotgängare, fyrfotingar och jag som vill stanna till ett tag.
På svart/vita rutermönstrade markyta följer jag spader damens siluett.
De röd/gula patriotiska flaggorna leder mig längs de Santa Cruces gränder och tar mig igenom de judiska barriärerna.
Gränderna leder mig bara åt ett håll ut från de smala gränderna i gamla stan i Sevilla.
Under tiden överöses jag av röda utblommade pelagoner som hänger ner från en av de historiska byggnadens balkonger.
Himmel och pannkaka ska jag lyckas att ta mig igenom den smala grändens öppning........
Ja hon därborta i grändens slut....eller början klarade ju det galant så varför skulle inte jag klara av att "walk the line"
Tegelfärgade/vita rutermönstrade golvsättning förföljer mig längs min färd.
De gyllene sköldarna på fasaden skyddar mig allt från ondo och låter mig ta mig ut helhjärtat från murarna.
Passagen leder i alla riktningar utom upp och ner.
Den ena gränden är mer livad, färggrann och detaljerad än andra.
Dock hosterias och hotell fattas inte här om man behöver en vila från ruter.
Sist men inte minst finns det bord för två eller fyra.
Röda nyanser får mig alltid på gott humör.
Tänk vad ett färggrant sinne får en att må hyfsat bra.
På fasaden längs den mörka gränden fäster ett kakelmotiv på den vänstra sidan av väggen.
Här står ordagrant som så: I detta hus bodde en Sevilliansk poet
Alejandro Collantes av Teran 26 juni 1933
Idag ska jag stryka lite skjortor, hjälpa till med reseräkningar, klippa min mans kalufs, göra lite ärenden och packa det sista innan min man far iväg imorgon högt upp i luften med "el avion de Iberia"
Jag får lugnt stå kvar och titta på nere på marken.
Bloggadress: http://weberskold.se